2009-09-04 11:21 #0 av: Linnea

Bakterien, Clostridium tetani, finns i miljön och kan även finnas i den normala tarmfloran från människor och djur. Trots att bakterien finns överallt så är sjukdomen ovanlig, kanske beroende på att många hästar är vaccinerade och att icke vaccinerade hästar tas omhand på rätt sätt vid uppkommen risk för stelkramp.

Symtom

Inkubationstiden kan variera (dagar till månader) beroende på hur bra förutsättningar det finns för bakterien att växa till och bilda toxin.

Inkubationstiden påverkas även av  mängden sporere som kommit in i såret och individens immunstatus. Sporerna kan förbli vilande i väntan på rätt förutsättningar och då kan såret redan vara läkt innan symtom uppstår. Vanligt beskrivs 10-14 dagar från skada till symtom. Sjukdomen utvecklas successivt, men vid snabbt sjukdomsförlopp kan man missa vissa "steg".

Symtom i fallande skala eftersom sjukdomen utvecklas:

  • Överdriven reaktion på externa stimuli, som ljud, ljus och beröring kan vara de allra första symtom som ses. Hästen  hoppar högt vid en klapp och uppträder nervöst.
  • Successivt utvecklas stela rörelser, ofta hålls svansen stelt ut från kroppen.
  • Hästen har också svårt att äta från marken.
  • Trismus, tonisk kramp i tuggmuskulaturen, utvecklas.
  • Framfall av tredje ögonlocket.
  • Hästen står ofta med hö kvar i munnen på grund av sväljsvårigheter.
  • Ökande muskelstelhet med början i huvud och halsmuskler varefter successivt rygg, buk, svans och extremitetsmuskulatur involveras och sågbocksställning intas.
  • Okontrollerade krampanfall, utlösta av externa stimuli.
  • Påverkan av det autonoma nervsystemet ger svettningar och hjärtrytmstörningar.
  • Går hästen omkull uppstår opistotonus (kramp av ryggmuskulaturen).
  • Slutligen, när andningsmuskulaturen paralyseras och laryngospasm uppstår, dör hästen. Aspirationspneumoni kan ofta ses parallellt med detta sista stadium.


Hästarna är fullt medvetna hela tiden fram till döden, som inträffar cirka 5-7 dygn efter symtomdebut. Dödligheten anges till mellan 80 och 100 procent i litteraturen. Skillnaden i dödlighet tycks bero på om djuren är behandlade eller inte, där den högre andelen gäller de obehandlade.


Människor som överlevt stelkramp beskriver att sjukdomen har ett mycket smärtsamt förlopp och framkallar djup ångest. 

Smittämne

Clostridium tetani är en anaerob sporbildande stavbakterie. Bakteriens sporer är mycket moståndskraftiga. Bakterien bildar toxiner, som tetanospasmin, tetanolysin och ytterligare ett icke namngivet toxin, som påverkar det autonoma nervsystemet.

Smittvägar

Bakterier och dess sporer finns  i miljön och kommer in i kroppen via förorenade sår eller skadad slemhinna. För att sporerna sedan ska kunna orsaka skada krävs en syrefri (anaerob) miljö som gör att bakterierna växer till och bildar toxiner. Det klassiska hos häst är sticksår i någon form, eftersom de erbjuder bra anaeroba förutsättningar, men även nekrotiska sår utan blodförsörjning samt sår där främmande föremål/smuts blir kvar är en bra grogrund.

Behandling

Det finns några generella principer för behandling av stelkramp:

  • Hästen hålls i mörk och tyst omgivning och sederas för att uppnå muskelavslappning.
  • Tillse att hästens har en bra bädd, dels för att hästen kan ha svårt att lägga sig och ta sig upp (om den över huvud taget klarar det) och dels för att undvika liggsår.
  • Åtgärda infektionen, till exempel:
    - kirurgiskt och med någon lokalt verkande desinfektionslösning som till exempel väteperoxid. 
    - med antibiotika. C. tetani är penicillinkänslig, men sporerna påverkas inte och i nekrotiserad vävnad kan det också vara så att man inte kommer upp i tillräcklig dos på grund av dålig blodförsörjning.
  • Neutralisera obundet toxin. Tetanusserum med antitoxin kan köpas via SVAs Avdelning för försäljning, men det har hänt vid enstaka tillfällen att det varit svårt med leveranser från tillverkaren. Det är viktigt att man påbörjar behandlingen så fort som möjligt då endast obundet toxin kan bindas till antitoxinet Toxin som redan bundits till nervsystemet kan alltså inte påverkas och ju mer bundet toxin ju värre drabbas hästen.
  • Tillse att hästen får i sig näring och vätska. Många drabbade hästar kan inte själva äta och dricka på grund av de toniska kramperna i musklerna.
  • Vaccinera hästen prompt så att det egna immunförsvaret kan börja arbeta. Är hästen vaccinerad tidigare går det naturligtvis snabbare att få upp immuniteten.

Isolering

Vid stelkramps är det aktuellt med isolering av hänsyn till den drabbade hästen, som är mycket känslig för ljud och ljus och därför ska stå ifred där det är mörkt och tyst.

Prognos

Prognosen beror på hur långt förloppet gått. Ju tidigare i sjukdomen man kommer in desto bättre prognos. Sju dygn anges som en kritisk punkt för om det ska gå vägen eller inte. Överlever hästen så länge ökar chansen betydligt för att den ska återhämta sig helt.

 

Källa: SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt