2009-09-08 10:33 #0 av: Linnea

Visste du att Täby var före alla stora galoppländer i Europa med att införa startboxar? Björn Zachrisson, känd som BZ, var den som väckte idén.

Bland de många faktorer som har betydelse för utgången i en löpning, intar naturligtvis starten en framträdande roll. I tidernas begynnelse var det inte så noga. En starter utsågs, förseddes med en stor röd flagga, ropade “rid” och slog ned flaggan med en yvig gest. Det hände att hästar skrämdes att springa åt andra hållet.

Senare utvecklades den s k bandstarten med en enkel gummisnodd som släpptes tvärs över banan framför hästarna. Detta sätt används fortfarande vid hinderstarter på t ex Auteuil i Paris och på Irland. Så kom “startmaskinen” - ursprungligen en australiensisk idé - med sina band som spändes ned framför hästarna och släpptes upp av fjädringen, utefter en skena, snett uppåt. Olika former av rörliga starter experimenterades också med, i synnerhet i Amerika där publik och allmänhet inte godtog att någon blev lämnad på efterkälken redan i starten.

Så utvecklades kring sekelskiftet olika former av “startboxar” i Amerika. Det var till en början fasta “träfack”, öppna både fram och bak, som hästarna leddes in i, hölls stilla, och släpptes iväg på given signal från startern. Startboxarna utvecklades snabbt med både grindar bakom och framför hästarna. De kom uteslutande att användas i USA och i vissa sydamerikanska länder och det var inte förrän under 50-talet som de debuterade i Australien och Nya Zeeland. P g a den amerikanska militärens närvaro i Grekland under och efter andra världskriget, infördes faktiskt startboxar under 50-talet på Greklands enda galoppbana i Athen, men annars var startboxar “tabu” i Europa, isynnerhet i galoppens eget moderland England.

Första gången som startboxar på allvar föreslås för införande i svensk galopp är i augusti 1960 då Björn Zachrisson, som – som förste amatörryttare - fått Jockeyklubbens resestipendium för galoppstudier i USA, skriver ett brev från Chicago till dåvarande sekreteraren i Jockeyklubben, majoren Ove Ekelund. –Jag vill gärna sända en informell rapport i form av ett par idéer som även om de inte skulle vara utförbara i brådrasket eller ens står på galoppsportens önskelista, kan vara intressanta att diskutera. Den ena idén var startboxarnas introduktion i Sverige. –Ur startsynpunkt, ur säkerhetssynpunkt för häst och ryttare och inte minst ur tidsbesparingssynpunkt, finns i dagens läge ingen bättre metod än den amerikanska boxstarten, skriver han och anger kostnadsskälet som enda nackdel.

Nu blev det inte den amerikanska typen av startboxar som kom att se dagens ljus i Sverige. Det blev till slut Edwin Wood från Nya Zeeland som kom att bygga de första, öppna, startboxarna till Täby Galopp. Den ledande hästägaren Erik Söderberg, alias Mr Ascot hade ett mekaniskt företag i Borlänge, Kollin & Ström, som satsade på en begränsad produktion av lite udda produktionsgrenar. 

Den första starten inför publik i en ”riktig” löpning skedde på Täby Galopp den 31 maj 1962. Det var dagens sista löpning, Ulvsundahandikap. Åtta hästar slussades utan problem in i de öppna boxarna. En liten grupp hade samlats borta vid den dåvarande 1400 m-starten. Zachrisson berättar: –Jag kommer ihåg att Jockeyklubbens ordförande, Carl-Eric von Platen, var med och så även ordföranden i det nya Galoppförbundet, Ernst Sjögren, generalsekreteraren Ove Ekelund och så den store hästägaren och uppfödaren Allan Wettermark från Vasaholm, som var mycket skeptisk till startboxar. Erik Söderberg stod lite vid sidan om, så även jag. –Hjärtat satt i halsgropen och så slog grindarna upp, nästan ljudlöst och alla åtta var iväg – på linje. Fältet försvann efter bortre långsidan och alla vände sig tyst om, tittade på Erik och mig och började gå mot läktaren. När Wettermark passerade oss, stannade han upp, ställde sig i ”enskild ställning”, lyfte på hatten och sa: ”Jag bugar mig”.

Introduktionen blev alltså mer än framgångsrik och Söderberg gav konstruktören Wood och Zachrisson i uppdrag att göra en försäljningsresa i Europa. Denna kom att gå till Frankrike, Tyskland, Italien och Irland. England undveks eftersom motståndet där var kompakt mot startboxar trots att ledande jockeys, som t ex Lester Piggott offentligt deklarerat att det var “a good system, fair för everybody”. Dåvarande direktören i franska förbundet Société d’Encouragement,  Jean Romanet, sände upp en delegation under ledning av huvudstartern i Paris, för att på plats på Täby Galopp studera det svenska försöket. Detta utföll till full belåtenhet och Romanet köpte en prototyp i två exemplar som sattes upp som testmodeller på de båda träningscentra i Chantilly och Maisons-Laffitte.

Redan 1963 hade man börjat införa systemet, men fransmännen valde en australiensisk konstruktion som man modifierade något. Den australiensiska varianten, den s k ”Pettersson-modellen”, valdes till slut också av Jägersro, Klampenborg och Övrevoll på vilka banor man började använda startboxar under 1963. Startboxarna på Täby har vid ett par tillfällen sedan starten 1962 bytts ut och ersatts med ständigt förfinade lösningar.

målgång.jpg

 

Källa: Text och bilder: UngGalopp